Rör inte min hårdrock

Göteborg är känt för två saker, granskande journalistik och event i världsklass, Janne Josefsson och arenarock med Iron Maiden.

 

Världsmästerskapen i friidrott 1995 satte Göteborg på kartan som eventstad, sedan dess har det rullat på. Idag är vi Nordens största hårdrocksstad, jag bär fortfarande stolt mitt festivalpass från sommarens Metaltown runt högra handleden. Bruce Springsteen har berömt Ullevi som hans mest uppskattade spelning i Europa och det kommunalt ägda eventföretaget Göteborg & Co har med flaggskeppsfestivalen Way out West konkurrerat ut gyttjefesterna i Småland. Utvecklandet av eventstaden har även gynnat andra näringar i Göteborg och då tänker jag främst på stadens stora hotellkluster med nyöppnade och storsatsande Hotell Post som silver bullet. Ett hotell i absolut världsklass i det lilla Göteborg.

 

Men tyvärr finns det orosmoln som hotar denna viktiga Göteborgsnäring och livspuls. Dels håller många av hårdrockslegenderna på att gå i pension – det har Reinfeldt löst med pensionsåldersframflyttningen (oklart om den träffar Lemmy i Motörhead men vi utgår från det). Värre är det med SOU 2012:3, dvs. företagsskattekommittén delbetänkande med det hedervärda syftet att stimulera tillgången på riskvilligt kapital. En oerhört viktigt ambition även om utredningen kanske är en halvmesyr och vad hittar man på sidan 18 i betänkandet? Jo, ett förslag från kommittén att finansiera reformerna genom att slopa avdragsrätten för representation, vilket förväntas förstärka de offentliga finanserna med 1 600 miljoner kronor per år.

 

Stopp och belägg. Är detta genomtänkt. Avdragsrätten för representation är ett viktigt incitament för Svenska företag att välja just event och kultur som ett led i kontaktskapande införsäljning och kundvård. Tar man bort avdragsrätten för representation gör man eventbesök enormt mycket dyrare för de svenska företagen. Det blir mer kostsamt att arrangera firmafester, kickoffer, teater och konsertbesök. Företagens förutsättningar undermineras för effektiv relationsbyggande marknadsföring mot kunder eller möjligheter till personalvård med mervärde.

 

Till orosmolnen skall läggas den gamla diskussionen avseende polismyndigheten, som i allt högre utsträckning kostnadsför sina insatser vid exempelvis fotbollsmatcher och arenakonserter på arrangören. Både Göteborgs Kultarkalas och Way out West har tidigare drabbats.

 

Slopad avdragsrätt för representation och höga polisnotor vid stora arrangemang – till slut kan transaktionskostnaderna bli för höga och en dag är hela eventnäringen ett alltför dyrbart och tungrott fenomen.

 

Det finns emellertid mycket goda krafter som verkar i motsatt positiv riktning och oron kan vara obefogad. Dessutom verkar nämnda betänkande inte ha tagits emot med särskilt stor glädje från remissinstanser. Jag missar dock aldrig chansen att framhålla att det är kulturen som är glöden i samhällsmotorn och i en död stad växer inga företag att satsa sitt riskvilliga kapital på. Mot denna bakgrund kan jag sträcka mig så långt att jag i vart fall manar till eftertanke och passar på att recitera Iron Maidens uppmuntrande rader från låten ”The Wicker Man”:

 

You watch the world exploding every single night

Dancing in the sun a newborn in the light

Say goodbye to gravity and say goodbye to death

Hello to eternity and live for every breath

Detta inlägg är postat i Blogg.
  • Erik Ahrnbom

    Jag är så i grunden glad över att du har en egen sida med kostym och franska band och allt. Har saknat din röst! Jag kommer att läsa. Även om jag inte kan något om avdragsrätt. Däremot är jag en jävel på dålig metal.